Är faktiskt inte alls en supersöndag, är en helt vanlig söndag men städ,tvätt och tv. Men det är faktiskt rikitgt skönt det med. Behövde verkligen vara hemma bara jag, o strosa runt i mina raggisar och bara vara. Saknar dock mina bästa. Önskar verkligen att jag kunde vara på två ställen samtidigt. Känns som om jag missar massor som jag verkligen skulle vilja vara med på. Saknar att bara gå över, knacka på dörren och ta en fika en timme och sen kunna åka hem igen.

Varför slutade vi leka med varannVarför slutade vi skrattaDu är du och jag är fortfarande jagSå vad är det då som fattasDet är på minnena som vi leverMen snart så har de suddats utSå vi blundarJa, vi blundarVi bara blundarFast vi serNånstans finns det, det vi hade, som var braJa, nånstans finns det kvar en plats där vi kan vaDu och jagAllt jag känner, allt jag älskar och vill seÄr de nötta bilderna med tummar påOch jag vet, jag vet, jag vet, nån måste börja geJa, börja ge för att kunna fåOch varje gång som jag försökerDet är då det blir så felSå vi blundarJa, vi blundarVi bara blundarMen vi serNånstans finns det, det vi hade, som var braJa, nånstans finns det kvar en plats där vi kan vaNär vi blundar

Sitter på kontoret i Oslo och tænkte att jag skulle informera omværlden om att jag har blivit kændis. Var i tidningen Knuten idag, haha. Jag blir så trøtt på att mænniskor inte kan lyssna på vad man sæger. Jag berættade att jag hade varit på Hassle tidigare, på en festival som heter Yran och ær i Østersund, och vad skriver hon jo att jag har varit på Hassle i Sundsvall. Det ær en jævla skillnad! Han har sækert inte ens varit i Sundsvall, pinsamt.

http://kkuriren.se/knuten/1.516545

Va hos naprapaten i måndags. Så sjukt skönt att kunna röra huvudet som vanligt :) Men fick bastning för att jag inte har tränat så nu måste jag ju verkligen skärpa till mig. Det är ju riktigt illa det här, jag var ju iaf ganska duktig ett tag men det gick verkligen utför under sommaren. Men det där med motivation som är så viktigt verkar ju inte alls finnas hos mig.

Vissa borde verkligen inte få vara föräldrar. Jag blir så irriterad när jag hör om föräldrar som inte står brevid sina barn i vått och torrt och stöttar efter bästa förmåga. Hur kan man inte vilja hjälpa sina barn och få dem att känna sig trygga och älskade?! Det spelar ingen roll att barnen har flyttat hemifrån eller uppnått en viss ålder, de kommer alltid vara barn till sina föräldrar. Mina föräldrar är det bästa och jag önskar att jag kunde dela med mig av dem till alla!

Så skönt med fredag! Ser verkligen fram emot helgen. Ska träffa båda mina bästa och dessutom kommer släkten. Kan faktiskt inte bli så mycket bättre :) Annars händer det verkligen ingenting just nu, är som Skalman. Äta och sova å där emellan kanske jobba lite.

Matthias börjar prata om att bli brandman...Vet inte vad jag tycker om det, det är ju kul om det är något han verkligen vill göra men samtidigt blir det ju så jobbigt om jag ska behöva gå o oroa mig hela tiden. Och vill man verkligen se brinnande människor och otäcka bilolyckor. Jag beundrar verkligen brandmän men måste min man bli det. 

Sitter på jobbet och utanför fönstret snöar det, och nej jag jobbar inte i Kiruna utan i Stockholm. Känns väl ändå lite tidigt även om jag inte har något emot snö. Va är det som händer med klimatet?? Börjar faktiskt bli lite orolig, 25 grader i April och snö i Oktober. Brukar ju inte hända så där jätteofta, men men det är ju alltid trevligt med överaskningar.

Idag har jag varit på IKEA, hittade nya gardiner och lite annat smått och gått. Har spenderat kvällen med att städa och tvätta...Men nu är det fint i alla fall alltid något. :)

Missade ju innebandyn idag , vilken tabbe! Måsta ordna till det där med helgerna så jag träffar rätt. Annars kanske stakars Oscar inte får sin korv, och det går ju inte för sig.